Loppis Entusiasten

Ryakudde

En blommig ryakudde som alltid funnits hos svärfar.
Vi tror att det måste vara min sambos gamla farmor som har knutit den en gång i tiden,
tänk om man kunde lära sig att fråga om sådant medan släktingar är i livet.
 
Bakstycket var helt trasigt, så det sprättades bort.
 
Sedan behövde den tvättas.
Det gick faktiskt jättebra att tvätta för hand i flytande fintvättmedel,
sedan rullade jag in den i ett badlakan och klämde ut så mycket vatten som möjligt,
sedan fick den hänga i solen på balkongen.
 
Den fick ett nytt svart bakstycke.
Färgerna är mycket intensivare än på fotot.
Jag tycker den är så somrig och fin.
 
Jag tror både svärfar och gamla farmor Frida skulle ha gillat att vi tog hand om kudden :)
 
Ha en trevlig fredag!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

  • kerstin säger:

    har ingen betydelse hur mycket man frågar, finns alltid en fråga ytterligare som vill ha ett svar.
    Kudden blev som ny såklart när du har fixat med den!
    Nere i källaren ligger två kuddar som behöver behandling. En har jag sytt i slöjden. Den andra har min syster sytt- fint blommig i stora korsstygn. Nej, jag vet vad jag gör. Sätter mej i solskenet på altanen och fixar fransarna på mattorna jag tog ur väven i går.
    Kerstinin

    Svar: Visst är det så, vissa frågor blir obesvarade för alltid. Man borde själv också kanske tänka på att berätta allt möjligt för sina barn, skriva små lappar kanske, en vacker dag är det barnen som undrar över något :) Helt rätt att sätta sig i solen en stund, ha en trevlig helg!
    Loppis Entusiasten

    2013-04-05 | 14:00:54
  • Anta S säger:

    Vad bra att ni tog vara på den fina kudden. Och i dina händer blev den som ny.
    Jag tänker ofta på allt som jag borde ha frågat mina föräldrar om. Och även andra äldre släktingar hade mycket kunskap och information som jag gärna tagit del av. Tyvärr funderar man inte över det när man är ung. Och en dag är det för sent.

    Svar: Jag har frågat mina släktingar om en hel del, men på min sambos sida har det inte blivit mycket. Man har inte träffats tillräckligt mycket, det är synd...
    Loppis Entusiasten

    2013-04-05 | 14:01:29
    Bloggadress: http://antasnaque.blogspot.com
  • Annika GW säger:

    Knyta ryaknutar lärde jag mig när jag var 6 år. Då fanns det inte tv utan man lyssnade på radio på kvällarna och min mamma knöt ryamatta. Jag satt bredvid o tittade på och lärde mig på det sättet tekniken. Därefter gjorde jag en kudde på lekskolan. Så annorlunda det var då ( 50-tal). / Annika

    Svar: När jag var liten tillbringade familjen alltid somrarna hos en gammal faster på landet i finland. Där fick jag lära mig mycket inom handarbete. Jag var nog ca 6 år (ca 1970) när jag broderade min första lilla nåldyna i korsstygn, med eget påhittat mönster. Den ser helt ok ut, den finns kvar :) Jag minns de somrarna som enormt mysiga. Gammeldags kvällar, inte TV, inget rinnande vatten, ingen WC. Lugnt, mysigt, handarbete och prat. Egentligen borde alla få prova på detta lite stillsammare liv. Någon rya har jag dock aldrig provat på att knyta.
    Loppis Entusiasten

    2013-04-05 | 14:21:56
    Bloggadress: http://greitzan.blogspot.com

Kommentera inlägget här: